onsdag 4 januari 2012

Kvällsinlägg

Eftersom min kära sambo är spårlöst borta så har jag suttit själv och tittat igenom bilder som jag kan tänka mig att skriva ut. Och är det någonting jag konstaterar så är det att jag saknar Taekwondo. Jättemycket. Jag saknar träningen, gemenskapen, känslan av att sätta det där klockrena poänget, tävlingarna. Men samtidigt så vet jag att jag har kassa knän, det går inte att komma ifrån. Haha och det faktum att jag är ganska lat av mig och känner rätt ofta att soffan lockar mer än träningssalen ;)

Ibland önskar jag bara att jag var 16 år igen och på topp. För let's face it, senaste gången jag var riktigt jävla vältränad och när jag var som bäst var för fem år sen. Jag har insett det och det var väl för ca ett halvår sen som jag kände att jag kunde börja släppa taekwondon. Jag älskar inte sporten mindre för det, jag har bara kunnat börja acceptera att det aldrig kommer kunna bli vi två.

Tro mig när jag säger att jag har inte mått bäst av det och jag har gråtit oräkneliga tårar över dom där förbaskade knäna. Men som sagt så har jag börjat kunna acceptera det, det har bara tagit sin tid. Jag kommer alltid att älska Taekwondo, jag kommer alltid att njuta då jag hoppar in och kör en "gäst"träning nån gång då och då. Jag kommer fortsätta följa med på tävlingar, både som supporter och som domare. Men det kommer aldrig att bli vi på riktigt.

Det jävliga var att jag var duktig. Jag erkänner att jag är inte snabb och jag har en fruktansvärd dålig explosivitet. Men jag har en tajming som heter duga. Och jag är djävulskt duktig tekniskt sett. Och jag är väldigt taktisk. Och dom tre sakerna har kompenserat upp mina svaga sidor med råge. Det spelar ingen roll att jag är långsammare än den jag kör mot, jag är oftast bättre ändå. Inte de senaste åren då jag har varit så otränad och aldrig orkat en hel match. Men dom åren som jag var på topp så var det så.

Nä, nu blev det här ett sånt här långt och lite småtråkigt inlägg som man (nästan) aldrig orkar läsa igenom själv utan bara skummar igenom. Men det var skönt att få sitta och skriva av sig en bit. Imorgon kanske jag får tummen ur och lägger in nyårsbilderna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar